Man ska vara noga med att titta på hur frisk en katt är när man ska se ut en och inte ta första bästa som ser söt ut. En kattunge som är frisk håller igång och leker mycket och tar sovpauser, och den är nyfiken. En sjuk kattunge kan vara apatisk och är inte med i den vilda leken. Du bör kontrollera följande:

• En tjock och mjuk päls ska det vara, även om en kattungepäls inte är lika mjuk och glänsande som hos en vuxen katt.

• Klara och glänsande ögon; inte tåras och inte ha några som helst sekret, som var till exempel.

• Varm och torr nos (inte het).

• Rena öron och som reagerar på alla ljud runt omkring. Om kattungen skakar på huvudet och/eller håller det snett tyder det på öroninflammation.

• Rent runt analöppningen. Om det är kladdigt och smutsigt tyder det på diarré.

• En väldigt tjock och spänd buk är inte bra. Den kan svullna till lite direkt efter att dom har ätit dock.

• Katten ska vara knubbig och inte fjäderlätt.

Tandkontroll
Sina mjölktänder får katten när den är omkring tre veckor gammal, dessa ersätts av de riktiga tänderna vid fem månaders ålder. Som ägare märker man knappt att detta sker, antingen spottas tänderna ut eller sväljs. Katten får 26 mjölktänder men får 30 riktiga tänder, detta för att käken växer till sig och det är större utrymme för tänder.

Man bör kontrollera tandsten regelbundet vilket kan uppstå om katten dricker hårt (det vill säga, kalkrikt) dricksvatten och för mjukt foder. Om du ger katten ett litet kalvben eller brosk att gapra på en gång i veckan och kokt avsvalnat vatten att dricka så kan detta förebyggas. Har katten tandsten så ska detta tas bort av veterinär.

Veterinären behandlar även tandköttsinflammation som uppstår genom infektioner i mun och svalg och/eller tandsten. En röd linje yttrar sig längs tandköttet och katten har dålig andedräkt.

Kontroll av analöppningen
Diarré kan ha många olika orsaker, matsmältningsproblem på grund av felaktig mat, tarmen har angripits av parasiter, infektioner och virussjukdomar. Diarré är alltså, framförallt om den är ihållande, alltid ett sätt för kroppen att visa att något är fel och måste tas på stort allvar. Allra bäst är att rådfråga veterinär.

Hud- och pälskontroll
Katter kan utveckla hudsjukdomar mycket snabbt. Kontrollera därför pälsen regelbundet för att om möjligt kväva sjukdomen på ett tidigt stadium. Många hudsjukdomar kan överföras till människor så denna försiktighetsåtgärd är viktig även för din del. Om du ser symtom så gå genast till veterinär. Om katten ständigt krafsar på bestämda ställen så kan detta vara en varningssignal.

Ringorm - mikrosporum - känns igen på cirkelrunda, hårlösa fläckar, där man kan se kraftiga mjäll- och skorpbildningar. Håren faller ofta av på de här ställena då de är sköra och klådan är mestadels bara svagt utvecklad. Veterinären tar odlingsprov som skickas till laboratorium för diagnos.

Parasiter som loppor märker man på inflammerade hudpartier och på håravfall. Men det är också möjligt att din katt kan lida av allergier eller hormonrubbningar. Endast en veterinär kan hjälpa dig med en korrekt diagnos.

Öronkontroll
Öronkvalster kan sätta sig i öronen och katten kan få en hudsjukdom på utsidan av örat. Kontrollera regelbundet och om katten skakar på huvudet och krafsar sig i örat så kan det vara ett säkert tecken. Kontakta veterinär för alla nedanstående sjukdomar:

• Kvalster - kladdig beläggning och bruna skorpor

• Öroninflammation - kraftig rodnad och inflammerad hud i hörselgången (lys med ficklampa)

• Hudsjukdom - små kala fläckar på öronen

Ögonkontroll
Rena och klara ögon är normalt, men om de är rödsprängda och känsliga, flytningar som är gulkladdiga och blinkhinnan åker fram som vitrosa hud från ögats underkant och ögonvrån upp över ögat, så kan detta betyda bindvävsinflammation.

Skulle du se en tråd, ett hår, eller sandkorn som har hamnat i kattens öga så ska du låta veterinären ta bort det och inte göra det själv. Detta märks om en plötslig, riklig tårflod rinner från ena ögat och det främmande föremålet har gjort hål på hornhinnan vilket orsakar en häftig smärta.

Perserkatter med sina stora ögon, trånga tårkanaler och korta, intryckta nos utsöndrar alltid tårvätska. Inte ens veterinären kan göra något åt dessa rasbetingade anlag. Daglig rengöring med en fuktad mjuk pappersnäsduk lindrar dock.